tisdag, augusti 16, 2005

Stockholmschock!

Igår eftermiddag: Stockholm välkomnade mig med solen. En brant inflygning över mina gamla kvarter i Vasastan, in över Traneberg, Solna på höger sida och så en skakig landning på Bromma Flygplats.

Tog mig in till Centralen. Människor, alla människor! Ett vimmel jag i en månad varit på avvänjning ifrån. Upp på Drottninggatan. En snabbt skyfall, sen sol igen. Och flickorna, alla flickorna! Dessa böljande linnen över sensommarbruna hudar. Om Sverige har världens vackraste så har Stockholm de än vackrare. Jag hade nästan glömt.

En snabb middag nere i Kungshallen. Inte direkt lugnets nav. Ett virrvarr av soon-to-be-skolungdomar och turister med flackande blickar. Irriterande matos och ingen ljuddämpning. Ett surr jag brukade hata. Nu känns det som en symfoni.

En kort promenad ner på Sveavägen. Stiger in i ett gammalt fik med svart-vita bilder av Stockholmskändisar på väggarna. En gång kunde man röka här. En gång intervjuade jag Andres Lokko här. Dricker en kaffe.

Ner i tunnelbanan, svala tunnelbanan. Köper ett SL-månadskort för första gången på tre år. När jag bodde i Birkastan fann jag stolthet i att bara åka på remsa. Mindre förortsmässigt så. Nu är det andra tider. Nya förutsättningar. Målet är lägenhetsvisningarna vid Brommaplan. Jag ska bli andrahandsboende. Kollar tre stycken. Lummiga och vackert område kring den stora rondellen på Drottningholmsvägen.

Tunnelbanan igen. Ser den fantastiska vyn över Mälarens inlopp när jag flyger över Tranebergsbron. Funkishusen som sticker upp från klipporna i Marieberg, båtarna som bildar sina V:n i vattnet under mig innan jag kommer in på Kungsholmen och dundrar ner under Fridhemsplan.

Hela vägen in till Skanstull. Stor-Knasse förbarmar sig och låter mig bo i hans lägenhet. Lyxen att få köpa en kaffe på Seven Eleven är obeskrivlig. Kvalmig värme i korsningen Götgatan-Ringvägen. Stöter på ytterligare en bekant utanför Clarion. Sammanträffanden.

Det är Stockholm. Står vid tröskeln in till hösten och tänker att det är dags nu. Dags att kavla upp ärmarna och börja jobba på det som kommer bli min framtid. Sommaren har varit underbar. Men nu är jag tillbaks.

Tillbaks i Stockholm och än är jag bostadslös.

Men jag är ändå hemma.

0 Kommentarer:

Post a Comment

Länkar till denna text:

Create a Link

<< Hem