Personlighetskris

Om en låt: Bear Quartet, Mom and Dad

Munspelet skär genom ryggmärgen.
     Jag slant med musen och klickade mig in på Bear Quartets platta från 1998; Personality Crisis. Första låten, så många minnen, den plinkande gitarren och så första raden:

     I caught mom and dad making out
     realizing for the first time they were human

En svidande barndomsskildring. Det är sommar och drömmar. En skolkande Alkberg tittar på TV och läser böcker. Springer ner för trapporna, åtta år gammal.
     En sång om minnen. Som frammanar mina egna minnen. Vart var jag när jag hörden den första gången? I Umeå. Ordnade spelningar. En med Bear Quartet minns jag. Mattias Alkberg hånglade med mickstativet. Jejo Perkovic rökte på scenen och drack rödvin ur en Coca Cola-flaska. Björn Olsson var oförskämt trevlig.
     Sången fortsätter:

     I'm still stuck somewhere between
     who I was and who I wanted to be

Av alla norrlänningar man lyssnade till på nittiotalet – köpte skivor med, såg på spelningar och läste om i intervjuer – så tror jag att jag missade Bear Quartet. Fattade inte riktigt. De var lite för konstiga, lite för pretentiösa.
     De var från Luleå.
     Idag inser jag att de var de riktiga punkarna, de riktiga poeterna. Jag hörde att de släppt en ny platta i dagarna. De är ihärdiga också. Som få.
     Låtens klimax kommer efter att huvudpersonen snattat porrtidningar och blivit tagen med byxorna nere vi fötterna. Refrängen drabbar med andnöd. Det är skört, det handlar om var man varit, vart man är på väg. Kristoffer från Fireside hjälper till med sången, de akustiska gitarrerna släpper taget och så sjunger de, rakt ut från pojkrummet:

     my god it's coming out
     I can't stop feeling now
     whatever made me wait this long
     I am still the same
     but in a different way
     whatever whatever it all remains

Sen hörs bara det där munspelet igen. Det trallar iväg, tillbaks till barndomen, tillbaks till minnena.
     Och själv är man lämnad kvar i nuet.