torsdag, november 10, 2005

Riche är grejen

Får en armbåge i ryggen och min nyköpta öl skvätter över handen. Torkar av den och försöker titta ut över lokalen. Trängseln är stimmig, svettig och tjock. Musiken dånar. Det är varmt med jackan på. Klockan är strax efter ett.
    Jag är på Riche med J och det är helt underbart.

Utelivets roll i tillvaron är under ständig debatt. Mammor vill att man ska dra ner på det. Rådande normer om livscykler talar för att det någon gång kommer ta slut. Någon gång ska man ju skaffa tjej och börja med de där hemmakvällarna, eller hur?
    Den finns latent i mig, känslan av att det som händer i livet, just i detta nu, bara är en övergångsfas till något som komma skall. En ständig väntan på det där avgörande ögonblicket.
    Vad det nu är.

Isbitarna klirrar i klaset. Ljudnivån gör det stundals svårt att föra ett samtal. Två vackra tjejer jag minns från förra sommaren går förbi. En programledare står och hänger över en flicka som ser ut att kunna vara hans dotter. På Birger Jarlsgatans trottoar utanför växer kön.

Mina förväntningar på Stockholm var enorma när jag flyttade hit. Utelivet och krogarna. Kombinerat med mediajobbet och kläderna. Självaste livsstilen.
    Stockholmsnatten var som en enorm godisaffär för en nybliven singel. Jag sprang rakt in i det. Upptäckte allt. Levde allt.
    Så fortsatte det. Innan man visste ordet av hade något som till en början var en intensiv rebound blivit vardag. Och det är då ifrågasättandet kommer. Hur länge ska det pågå, detta ambulerande korståg genom Stockholms nattliv. Är det inte slutlarvat snart?
    Frågan förblir obesvarad. För sen kommer lördagkvällen igen. Och magneten Stureplan ökar i styrka. Och man vet att Lilla baren på Riche håller på att fyllas med stimm och trängsel.
    Och man inser att det är rätt fint ändå. Att oavsett vad som händer i livet – tjejer som kommer och går, jobb som påbörjas och avslutas – så kommer jag och J stå där. På Riche en sen lördagkväll.
    Och bara ha så jävla roligt.

1 Kommentarer:

Anders Olsson skrev...

Spot on. Och bra skrivet.
Det är något magiskt med Riche och så länge det fortsätter att vara så lär jag också stå där i kaos och tycka att livet faktiskt är bra.

torsdag, november 09, 2006  

Post a Comment

Länkar till denna text:

Create a Link

<< Hem