söndag, februari 12, 2006

Ett Hollywoodproffs levererar



Det var ett för honom rätt förutsägbart uttalande. I Svt-dokumentären Det stora svenska filmäventyret i fredags började Roy Anderson plötsligt skandera om amerikaniseringen av det filmiska historieberättandet. Han vred sig i en besvärad min och sa: ”Fusk fusk fusk – det är så mycket fusk i filmhantverket!”
     Säga vad man vill om det, men man kan knappast anklaga Steven Spielberg för att fuska med hantverket. I hans nya München – historiedramat om den israeliska lönnmördargrupp som härjade i efterdyningarna av terrordåden under OS 1972 – säkrar han sin position som hollywoods tryggaste regissör.
     Medan Martin Gelin sitter i biofåtöljen och väntar på att ”nu, snart, blir det mästerverket, snart kommer allt bli så jävla bra” så lutar jag mig alltid tillbaks när jag ser en Spielberg-rulle. Det kanske inte är magiskt. Det kanske inte är revolutionerande. Men Spielberg har en så sjukligt hög lägstanivå och hans filmiska handlag är alltid så obevekligt proffsigt att man bara tackar och tar emot varje gång han levererar en ny blockbusterburgare. München är inget undantag.
     Guldstjärna kanten för Eric Banas och Daniel Craigs übercoola solglasögon – Spy Game-klass!

0 Kommentarer:

Post a Comment

Länkar till denna text:

Create a Link

<< Hem