torsdag, februari 23, 2006

Frid



Vi återkommer ständigt till det, jag och A. Det där uttrycket vi myntade en sen maj-kväll för sex år sedan. Jag hade spenderat några dagar i Stockholm. Bott i hans lägenhet i Näsby Park. Vi hade väl gjort alla dumheterna vi brukade göra. Som kedjeröka på Carmen, rumbla runt på popkonserter och ja… ha allmänna livsdiskussioner.
     Det var en sån ålder. Man hade livsdiskussioner. Man behövde väl det eftersom livet knappt hade börjat.
     Klockan var fyra på morgonen. Kanske ännu senare. Solen var på väg att gå upp. Han hade packat väskan och vi stod och väntade vid busshållplatsen nedanför lägenheten.
     – Vi står inför något stort.
     Jag kommer inte ihåg vem som sa det, men jag tror det var han.
     – Vi står inför något stort.
     En enkel replik. Sen hoppade han på bussen och åkte till USA.

Känner mig fridfull just nu. Säkert av flera anledningar. Som att livet är rätt spännande. Med ständigt nya utsikter. Nya människor. Nya uppdrag. Och bara det faktum att det börjar bli lite ljusare på eftermiddagarna.
     Men mest för att A kommer imorgon. En slags lugnet-före-stormen-frid. Han flyger in från New York för skänka kusinerna i Stockholm en veckas audiens. Ni vet vad som kommer hända. Ni vet ju hur det är när man träffar en nära vän man inte sett på väldigt väldigt länge.
     Man har livsdiskussioner. Man har larviga diskussioner. Man pratar om känslor. Man pratar om sex. Man pratar om hur misslyckad man är. Man pratar om hur förträfflig man är. Man skryter som bara den. Och ju mer man pratar desto mer återkommer man till känslan av evig vänskap och någon gång under kvällen kommer man avlägga ett fullt menande ”vi står inför något stort”.
     Och innan man går och beställer mer öl fäller man en tarvlig kommentar om den fula snubben som sitter på andra sidan baren.

Det är skönt att vara fridfull. Man slipper liksom bli indignerad över att en halv mediasfär moralpanikar över några e-mails.
     Om någon skulle banda de samtal jag kommer ha under min kommande helg, transkribera dem och infoga citaten i en moralmanisk debattartikel så skulle jag sannolikt också ha svårt att korrigera tillbaks bilden av mig själv som en rätt hygglig kille.
     Men som tur är får man tala fritt i det här landet.
     Både moralmanikerna och vi andra.

5 Kommentarer:

superblink skrev...

Men asså, den här bloggen, jag är torsk på dina texter!

Min 'motsvarande' replik med min 'motsvarande' vän lyder "Stuck in fuckin' Paradise!". Haha, kanske borde blogga om i vilket sammanhang den uppkom...

Ha det bäst!

fredag, februari 24, 2006  
Konrad Olsson skrev...

Tack! "Stuck in fuckin' Paradise!" – så underbart gymnasialt!

fredag, februari 24, 2006  
superblink skrev...

Oh. Gulp. Till saken hör att vi var 22 respektive 25 när det uttrycket myntades (någonstans i den Indonesiska övärlden). Lite omogna kanske, men what the hell, insikter är välkomna närhelst de behagar dyka upp!

fredag, februari 24, 2006  
Anonymous skrev...

"Vi står inför någonting litet"

Dom stora penseldragen har redan dragits, livets bana har stakats ut och nu handlar det om dom små penseldragen.

-A




Livet är som en toarulle.

måndag, februari 27, 2006  
J. skrev...

gaahhahaha! subtil bloggreferens, A!

måndag, mars 13, 2006  

Post a Comment

Länkar till denna text:

Create a Link

<< Hem