tisdag, april 18, 2006

Journalistiken – en metod



Någon sa att våren var fyra veckor försenad. Aprilvädret erbjuder futtiga plusgrader, Rosendals trädgårdar har senarelagt säsongsöppningen och själv är jag kvar i Umeå, jobbar från mina föräldrars lägenhet på elfte våningen och ser ut över en kusligt vinterlikt landskap.
     Herregud – det är ju snart maj!

I lokaltidningen läser jag en ny aggressiv nöjeskrönikör (tyvärr inte på nätet) som kommenterar tidningen Faces of Umeå, vars texter jag skrev härom månaden.
     ”I tidningen, som är ett samarbete mellan en lokal klädbutik och en reklambyrå, porträtteras sju lokala musikprofiler. Intervjuerna i sig är välskrivna, men dess innehåll hämmas kraftigt av konceptet. Mötet mellan marknadsföring, journalistik och torrt rockmode bakbinder innehållet och helhetsintrycket blir mest förvirrande.”
     Andreas Terner, som VK:s krönikör heter, är en ny bekantskap för mig. Han har ett jävla driv i texten men hans motiv är lite suddiga.
     Jag fattar inte vad det är han saknar.
     Terner lyfter fram det lokala fanzinet Hjort som ett alternativ och en god förmedlare av ”Umeå som allsidig nöjesstad”. Jag känner inte till Hjort men den är sannolikt en helt annan typ av tidning än Faces of Umeå.
     Faces of Umeå ges ut av klädbutiken Flott och är givetvis i första hand ett marknadsföringsverktyg. Den är också en unik möjlighet att porträttera ett antal Umeåmusiker på ett sätt som knappt någon gör idag. Men det finns inget innehåll i den som varken ”bakbinds” eller ”hämmas” – helt enkelt för att det inte finns några uttalade ambitioner den inte uppfyller. Tidningen hade inte funnits om det inte vore för klädbutiken.
     Journalistik kan användas i många syften och bloggaren Redaktörn poängterade detta bra för en tid sedan:
     “För mig är journalistik mera metod än vetenskap med egenvärde. Det är ett sätt att berätta något. Det kan göras bra eller dåligt, intressant eller ointressant. Underhållande eller trist.”
     Personligen har jag inget problem med att använda journalistiken i marknadsföringssyfte. Och det är knappast någon nyhet att många av Sveriges frilansjournalister hankar sig fram i kundtidningsvärlden. Men man ska se upp med blanda ihop olika typer av journalistiska produkter. En kundtidning har helt uppenbart andra mål och syften än ett musikfanzine.
     Andreas Terner missar detta och försöker göra ett äpple till ett päron.
     Det resonemanget flyger inte.

Apropå gränslandet mellan journalistik och marknadsföring:
     Claes Britton – reklambyråägaren och journalisten bakom insomnade magasinet Stockholm New – bloggar sedan en tid tillbaka. När han nyligen skrev om den svenska kalkonfilmen Kill your darlings började jag genast sakna hans vassa penna i mer redaktionella sammanhang.
     “Frågorna hopade sig där i biomörkret: Varför tycker folk att det är så kul och coolt med film? Är hemligheten bakom roadmovies att locations är gratis i öknen? Var fanns rollistans John Savage? Vem är jag? Vad gör jag här? Shouldn't we save the rainforrest? Can anybody please rape me? Do something..?”

5 Kommentarer:

Anonymous skrev...

jag var i umeå häromdagen, åkte nattbuss till stockholm. Förr om åren var Umeå stan ja åkte till när jag var för less på lycksele och ville få tag i böcker o skivor som inte fanns där. Umeå var liksom den stora staden. Nu när jag var där, med erfarenheten av Stockholm i ryggen, kändes Umeå så litet och futtigt. Det blev nästan otäckt hur en upplevelse av samma ställe kan vara så olika. Vad gillar du Umeå? /Johanna i klassen

onsdag, april 19, 2006  
Redaktörn skrev...

Oj, där dök man upp i en för mig ny blogg.
Konrad, du tycks ha båda årorna i vattnet. Vår kollega Andreas Terner (som jag antar skriver i VK) borde kila in till ekonomichefen och få en lektion i varifrån hans arvode kommer.

onsdag, april 19, 2006  
Konrad Olsson skrev...

Vilken ära Redaktörn! Här är du alltid välkommen. Och jo, det var VK. Jag uppdaterade och förtydligade.

onsdag, april 19, 2006  
Konrad Olsson skrev...

Johanna: Jag har lyckats hitta ett förhållningssätt till Umeå som möjliggör att jag BARA kan tycka bra om staden. Jag vet att jag aldig kommer bo där, men jag besöker den så ofta jag kan. Vänner, familj (speciellt gudsonen) samt möjligheten att kunna koppla bort Stockholm är vad som lockar. Det finns mycket att säga, det är min barndomsstad, och du har helt rätt – städer förändras när man skaffar sig perspektiv. Har skrivit en del om det på bloggen, bland annat här:
http://www.pacino.se/2005/08/ume-vs-stockholm.html

onsdag, april 19, 2006  
david skrev...

konrad, jag kan verkligen relatera till definitionen av journalistik som metod ("inte vetenskap med egenvärde", som redaktörn skrev). jag jobbar på kvällstidning och inbillar mig att kvällspresskritiker blandar ihop vårt syfte, målgrupp och försäljningskrav med morgontidningarnas. det känns kanske lite som samma sak, i alla fall i grunden. jag menar inte att det vi gör skulle vara sämre på något vis – bara en helt annan sak, med helt andra ambitioner (även om grundambitionen – att göra bra knäck – naturligtvis är densamma). bra saker i ett ocreddigt forum blir alltid sågade. frågan är om man ska räkna med det eller orka bli sur på att bli dömd. vad tycker du?

söndag, april 30, 2006  

Post a Comment

Länkar till denna text:

Create a Link

<< Hem