tisdag, juli 04, 2006

Hej då



Det kommer till en punkt när man tar slut. När intrycken stannar ute. När kroppen inte orkar. När sinnet domnar bort. Om det beror på de långa promenaderna, på de hårda trottoarerna, aveny upp och gata ner. Eller om det beror på upplevelse overdose. Eller brist på vila. Eller alltihop.
     Men jag är dödstrött.
     Kaputt.
     Slut.

Saker som skulle ut låter sig inte formuleras.
     Som pastorn vi såg på promenaden till tåget – utanför katolska kyrkan med sin slogan: »Walmart, not the only saving place« – som efter söndagsgudstjänsten stod och tackade alla besökare för att de kommit.
     Som besöket på MoMA, där Jackson Pollock hängde våningen ovanför arkitekturavdelningen, där iPoden stod i rummet intill Eames-stolen, där Jag är nyfiken gul flimmrade jämte Mean Streets i en specialutställning.
     Som den hemska Abercrombie & Fitch-butiken, där musiken och belysningen var jämställt nattklubben runt hörnet, biträdena som castade ur en dålig college-film och paniken sakta stigande.
     Som utsikten från taket, i skymningen efter regnet, ut över Manhattan.

När jag kom hem ikväll efter sista dagen i sista staden klockan halv sju föll jag som hugget timmer i sängen och somnade. Två veckor av resa, två veckor av två städer, i vilka två bröder och en kusin huserar, är snart slut.
     Och jag längtar hem. Hem till Stockholm, till Birger Jarlsgatan och Bromma, till SL och Connex, till Seven Eleven-kaffe och snabbpasta, till ensamhet och solitud. Till en bloggfri vardag.
     Imorgon kommer jag.


Dag tretton och fjorton i bilder:


Museum of Modern Art


Arkitekturavdelningen, MoMA


Chaise Longue av Charles och Ray Eames, MoMA


Den första iPoden, MoMA


Park Avenue, med MetLife-byggnaden i bakgrunden


Park Avenue


Brooklyn


Manhattan-skyline, sedd från A:s tak i Brooklyn


Tunnelbanan vid 96th street


Tom’s Diner, Broadway och 112th street


Downtown Manhattan, sedd från Staten Island Ferry

7 Kommentarer:

Silverfisken skrev...

Jag vill bara passa på att tacka för resedagboken. Kanske har jag slukat den för att jag själv gör samma två städer om en dryg månad. Tack i alla fall.

tisdag, juli 04, 2006  
kenne (svall) skrev...

Bra rest och bloggat! Giller bilden från Tom's diner, var det "bottomless cup of coffee"?

tisdag, juli 04, 2006  
karin skrev...

jäklar - jag kommer nog aldrig riktigt att vänja mig vid den där skylinen utan tvillingtornen. det fattas något stort och högt och mäktigt med en vräkig bar i toppen.

tisdag, juli 04, 2006  
Fikatimme skrev...

VÄLKOMMEN till Sweden och din barndomsstad // OH.

tisdag, juli 04, 2006  
Konrad Olsson skrev...

Silverfisken: tack! Och ha så kul där borta. Jag rekommenderar... ingenting! Mer än att ta det lungt. Försök uppleva det som upplevas kan. Du kommer ändå inte hinna med »allt«.

Kenne: Tack! Vet inte riktigt vad "bottomless cup of coffee" betyder, men många påtår blev det...

Karin: Jag håller med. Och det kändes ännu tommare på nära håll. Då märktes det verkligen hur det gapade tomt bland husen.

Fikatimme: Tack!

torsdag, juli 06, 2006  
Kenne skrev...

"Bottomless cup of coffee", när servitrisen på eget bevåg tar kannan och fyller på alla muggar som inte är fulla. Man har då nästan alltid en full mugg.

torsdag, juli 06, 2006  
Konrad Olsson skrev...

Kenne: Ahh, I see! Tyvärr var servitrisen på Tom's Diner inte så generös, men på en bakfull frukost i Brooklyn möttes vi av precis den bekvämligheten. Jag tror jag fick fem påfyllningar, som tillsammans inte var mer än typ två koppar... men två varma koppar!

torsdag, juli 06, 2006  

Post a Comment

Länkar till denna text:

Create a Link

<< Hem