Bäst just nu

Utan större omskrivning, men det måste sägas: Studio 60 on the Sunset Strip är fenomenalt bra just nu. Fenomenalt!
     I de senaste tre avsnitten, de som följt efter Nevada-dubbeln, har bitarna i detta drama med eftertryck fallit på plats. Jag tänker inte längre Vita huset när jag ser det. Jag letar inte längre efter smulor av Sorkin-känslan, den storslagna, som sätter sig i maggropen.
     Den bara finns där. Sitter som en smäck.
     Och senaste avsnittet, när så många av de härliga karaktärerna fick blomma ut i återhållen julfeeling – hur Jack Rudoph blir allt mer en good-bad-guy, hur Danny Tripp vecklar ut allt fler flikar ur sin personlighet, hur network-bossen fick drämma till med ett sådant solklart Sorkin-klimax, och hur storytrådarna spinner upp i allt mer hårddragna cliffhangers… det var underbart. Fullkomligt underbart.
     Men bäst var kanske tributen till New Orleans: efter att en enastående duktig trumpetspelare vävts in i storyn fick han av avsluta julavsnittet med en knäckade version av O helga natt.
     Julen kom tidigt i år…

För övrigt har jag gått och blivit tevekrönikör i ett skönt månadsmagasin. Återkommer med mer info efter nyår.